Användningsområde
Rhodesian ridgeback är ursprungligen en jakt- och vakthund som har sitt ursprung i södra Afrika.
Jakthund
Rasen har historiskt använts vid storviltsjakt där lejon, elefant, giraff, noshörning och buffel var vanliga villebråd. Rasen kallas också för "Afrikansk lejonhund", vilket ibland har gett upphov till missförståndet att hundarna deltog i jakten för att själva döda lejon - vilket är helt felaktigt.
I jakten arbetade hundarna vanligtvis över stora landområden i grupp om fyra eller fem hundar, men även ensam hund kunde förekomma. Hundarna spårade oftast i tysthet och gav främst skall vid upptäckt av bytet. Vid ställandet spred hundarna i gruppen ut sig ut sig och cirkulerade runt bytet samt gjorde skenattacker för att förhindra att det kom undan. Genom att på detta sätt trötta ut viltet gavs jägaren möjlighet till ett välriktat skott på nära håll med dåtidens kortdistansvapen.
För att utföra sina arbetsuppgifter krävdes att hundarna hade stor jaktlust. Litteraturen beskriver också att hundarna behövde ha mod, självständighet, intelligens, koncentrationsförmåga och mental uthållighet då jakten på nämnda villebråd många gånger skedde på liv och död. Samtidigt fick hundarna inte vara dumdristiga för att kunna överleva sådana konfrontationer.
Vakthund
Som vakthund användes rasen bl.a till att vakta familj, mark och egendom och under jakt även lägerplatsen mot både vilda djur och främmande människor. Rhodesian ridgeback har en naturlig vaktinstinkt och larmar oftast med skall, men skäller däremot sällan ”i tid och otid”.
Dagens användningsområde
Idag avlas rasen, såväl i Sverige som runt om i världen, i första hand som en sällskapshund för den aktiva hundägaren. Aveln sker generellt inte med fokus på vaktegenskaper, men rasen vaktar fortfarande naturligt i en skarp situation.
I Sverige används rasen i begränsad utsträckning för ställande av främst älg, hjortdjur eller vildsvin. Rasens ursprungliga arbetssätt, med flera hundar i grupp, anses dock inte vara förenligt med god jaktetik i Sverige. I andra länder används rasen bland annat vid jakt på hjort, björn, puma, piggsvin och tvättbjörn.
I svenska jaktsammanhang är det mer vanligt att rasen används som eftersökshund. Rasens uthållighet i kombination med dess förmåga att använda sig av dofter både på marken och i vinden gör att den har stora möjligheter att finna det skadade viltet.
Många ägare av rasen ser också viltspår som ett utmärkt sätt att aktivera sin hund. Rasen har även visat sig vara framgångsrik inom andra typer av nosarbete som till exempel Nose work, specialsök och personspår vilket är ytterligare exempel på aktiviteter som förekommer bland ridgebackägare och deras hundar.
Arbetsprov
För rhodesian ridgeback finns det inget krav på arbetsprov för att få registrera avkommor eller kunna uppnå utställningschampionat. Hundar som har erhållit godkänt anlagsprov i viltspår kan starta i bruks-/jaktklass på hundutställning.